Mina förväntningar inför kvällens Champions league kvartsfinal var ganska stora. Efter den första matchen var utgångsläget att exakt vad som helst kunde hända. Jag visste också att Dortmunds fans är något av det mäktigaste som finns. Men jag kunde ändå inte föreställa mig ett sådant sinnessjukt slutdrama som matchen bjöd på.
Jag har sett otaliga fotbollsmatcher i mitt liv. Jag har även varit med om otroliga upphämtningar och spännande slutminuter. Men ikväll var det kanske ett snäpp värre än någon gång förut. När Malaga gick upp till 2-1 i den 82:a spelminuten så trodde jag, och säkerligen många andra, att det var slutet på Dortmunds Champions league saga. Eftersom den fösta matchen slutade 0-0 som sagt, så måste Dortmund nu trycka dit 2 bollar på mindre än 10 minuter för att gå vidare.
Klockan tickade vidare och när 90 minuter var spelade så hade ingenting förändrats, och nu började även dom mest trogna supportrar att ge upp. Men så plötsligt så tänds hoppet igen, som en blixt från klar himmel slår Marco Reus in kvitteringen i den 91:a minuten, och alla Dortmund anhängare börjar drömma om det omöjliga igen. Och dom hann knappt sluta jubla innan nästa chockartade mål kom. Klockan visade 90 minuter och 3 minuter av dom 4 minuter som domaren hade lagt till hade spelats när kvällens stora hjälte Felipe Santana satte in bollen i nätmaskorna. Dortmund vände alltså denna dramatiska match på några få minuter och är därmed klara för semifinal. Glädjen bland spelarna och fansen efter matchen var magisk, ja rentav extas. Westfalenstadion fullkomligt kokade över efter en av dom mäktigaste vändningarna i Champions league genom tiderna.
Den tyska vinnarmentaliteten är beundransvärd och fascinerande. Vi har mycket att lära oss av den inställningen man har till fotbollen ute i Europa, och speciellt i Tyskland. Även om man ligger risigt till så ska man aldrig ge upp, utan kämpa och ge sitt absoluta allt ända till slutet. Det gäller lika mycket i livet som i fotbollens värld.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar