Back on track

Jag orkade inte öppna min blogg efter gårdagens chockartade eftermiddag. Lejonen visade upp ett otroligt dåligt spel, och blev utspelade som juniorer av ett disciplinerat USA. Dom så kallade Lejonen såg ut som små kattungar som ännu inte öppnat sina ögon. Hoppas dom fick sig en rejäl utskällning efteråt.


Om vi ska ta oss vidare till final i år så krävs det att vi slår både USA och Kanada. Som det ser ut nu verkar det nästintill omöjligt. Men mirakel har ju hänt förut, och Finland har även visat att man kan komma igen och spela bra hockey, även efter en förnedring som den igår.

Målvaktsfrågan behöver vi inte grubbla på mera, Kari Lehtonen skadade sig nämligen såpass igår att hans turnering är över. Så nu får Petri Vehanen i lugn och ro koncentrera sig på sin uppgift. Jag tycker han har varit bäst av våra målvakter hursomhelst, så jag tvivlar inte på honom. Dessutom är backen Anssi Salmela avstängd i hela 3 matcher efter sitt hjärnsläpp igår.

Och inte nog med detta, Manchester United såg länge ut att kunna reda ut den knepiga situation dom hamnat i, och bärga titeln återigen. ManU lyckades göra det man måste, dvs vinna sin sista match borta mot Sunderland. Manchester City behövde göra detsamma om man ville behålla sin ledning, och det började bra. Dom ledde 1-0 efter 45 spelade minuter, och när QPR fick en man utvisad i den 57 såg det ännu ljusare ut. Men då hände miraklet, QPR lyckades göra både 1-1 och 1-2 med en man mindre på planen.

 När 90 minuter var spelade stod det fortfarande 1-2 till QPR, och United hade nu vunnit sin match med 1-0 vilket innebar att City behövde göra 2 mål på övertid för att vinna titeln. Spänningen hos ManU fansen var olidlig, och det blev inte bättre när nyheten om att City gjort 2-2 kom. Hela 5 minuter hade lagts till i matchen, och City hade fortfarande 3 minuter på sig att göra det vinnande målet. Och visst hände det som inte fick hända, matchen slutade 2-3 till City efter 2 mål på tilläggstid och titeln var deras.

Det är inte lätt att vara sportnörd.